Sparva gnariskane

NYHETER

Politiska diskussioner om spårvagnar i Uppsala “Den goda staden”

Uppsala står inför stora förändringar i framtiden när det kommer till antalet invånare.

Uppsala och grannkommunen Knivsta (dit ett av spåren är planerat), är två av de områden som växer i snabbast takt när det kommer till befolkningsmängd, och närheten till både Stockholm och Arlanda flygplats gör sitt till.

Därför har diskussionen om spårbunden trafik funnits under en längre tid, om hur ska kunna utveckla Uppsalaregionen på flera plan. Det har diskuterats om spårvagnar, trådbussar eller spårtaxi skulle vara den bästa lösningen, för att komma fram till sitt val.

Trafikverket, Banverket, Boverket och SKL, driver tillsammans projektet “Uppsala – Den goda kollektivtrafikstaden”. Målet med denna utveckling och förändring är flera. Bland annat för att skapa förutsättningar för att kunna minska utsläpp och till 2030 uppnå målet att 75% av alla elfordon i Uppsala ska drivas med förnybar energi. När antalet invånare växer blir det också svårt att få plats med all ny trafik som skulle tillkomma, och om man fortsatt valde att bygga ut busstrafiken, skulle denne behöva växa till det dubbla fram till 2030. Dessutom har spårtrafik betydligt tystare ljudnivå och nytillkommet buller är inget att tänka på i tätbebyggt område. Spårtrafik kan också ersätta bussar på ett mycket effektivt sätt. Man räknar med att bara en spårvagn kan ta cirka 3–4 gånger så många passagerare som en buss, vilket skapar mindre trängsel. Bygger man ut spårbunden trafik, hoppas man därför på att en positiv konsekvens skulle bli en minskad biltrafik. I förlängningen finns då även en chans att bygga ut de redan väl använda och populära cykelbanorna runt om i Uppsala.

Politiskt talat

Man har dock inte varit helt ense i frågan från start. Erik Pelling (S) i Uppsala säger “[…] Vi vill att man satsar på Uppsala på samma sätt som man gjort med utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm”. Man har även inom Alliansen i Uppsala varit splittrad. (L) och (C) har sagt nej, medan (K) sagt ja. (M) har varit kluvna. Även (SD) har sagt nej.

Till kritiken hör bland annat om att man tror att notan för det hela kommer att bli klart högre än det tillskott man kommer få i från regeringen, vilket skulle medföra att Uppsalaborna själva kommer att få stå för notan. Man har dock varit överens om inom alliansen att man vill utreda mer grundligt i kommunstyrelsen, innan man bestämmer sig för om man bör bygga ut mer busstrafik eller satsa på spårvägen.

I januari (2018) blev förslaget, det som kallas för, “Uppsalapaketet” antaget av kommunfullmäktige. Avtalet sluts mellan staten, Uppsala kommun och Region Uppsala.

Regeringen kommer skjuta till med 900 miljoner kronor till Uppsala för bygget.

Planen är att spårvagnslinjerna ska vara utbyggda om 10 år. De kommer bland annat bli fyra nya spår från Uppsala resecentrum till den södra länsgränsen, vilket i förlängningen även kommer att utnyttjas för att fortsätta utvecklingen av trafiken mellan Uppsala och Stockholm

Det är dock inte utan villkor. Uppsala kommun fordras bygga 33 000 bostäder i de södra stadsdelarna.