Sparva gnariskane

NYHETER

Kritik mot Hyperloop

Hyperloop har blivit bland de mest populära alternativen till modern transport under de senaste åren. Men hur mycket beror egentligen på tekniken bakom tågen, och hur mycket beror på Elon Musks stjärnstatus? I den här artikeln gör vi en kritisk granskning av projektet och om det egentligen är möjligt att införskaffa det i Sverige.

Ett 400 meter långt stålrör

En nära 400 meter långt stålrör utanför Las Vegas berättar en saga om framtiden i höghastighetstransport som ska kunna göra det möjligt för alla personer i världen att resa kollektivt. Snabbt, miljösmart och prisvärt är vad som lockar. Det är i alla fall det som grundarna av Hyperloop vill att marknaden ska höra. De vill bygga en serie rör som skickar personer totalt vakuum från punk a till punkt b. Och i förra veckan visade de för första gången upp den första prototypen av Hyperloop. ”Vi skapar jobb för arbetsklassen… Jobb som vi behöver, och som ni behöver” ska en av företagets ledare ha sagt under en presskonferens de höll. Han som sa det heter Rob Lloyd och arbetade i över 21 år med företaget Cisco. Han insåg att vägen till Hyperloops framtid går genom huruvida politiker väljer att investera i projektet. Därför är det kanske inte konstigt att han föreslog en Hyperloop-rutt som sammansluter Pittsburgh till Chicago, via Columbus och in till Ohio. Något som överensstämmer Trumps vision om att knyta ihop landet och få allt fler amerikaner i arbete. Framför allt för städer som han menar har blivit försummade av investeringar av tidigare administrationer.

En bråkdel av kostnaden

Hyperloop hävdar att deras system går att byggas för en bråkdel av kostnaden av ett traditionellt höghastighetståg. Och företaget har varje anledning till att investera lika mycket i lobbyverksamhet som de har att investera i tekniken i tågen. Företaget grundades av miljardären Elon Musk, medgrundare till företagen Tesla Motors och SpaceX, som redan 2012 lanserade en 58-sidor lång skiss på möjligheterna med Hyperloop. Så fort företaget har genomfört de första testen i öknen i Nevada, ska de göra ytterligare tester på en riktig bana under sommaren.

Vägen framåt

Vägen framåt

Hyperloop kommer, som Musk uttryckte det, använda sig av passagerarbilar och vagnar som färdas genom lågtrycksrör samtidigt som de svävar över marken genom magnetfält. Vakuumet kombinerat med den svävade-effekten och den starka motorn skulle dra ner på friktionen och skicka iväg fordonen i ljudets hastighet, vilket drastiskt skulle dra ner på tiden det tar att transportera människor mellan olika städer. Men det finns mycket kritik mot projektet. Kostnaden är en av de punkterna som det har väckts flest frågor om. Det beräknas kosta flera miljarder kronor för en sträcka mellan Stockholm – Göteborg. Men inte bara kostnad utan även tid är något som ifrågasätts. Ett projekt av en sådan skala skulle ta upp mot 15–20 år att genomföra. Och kanske är det så att projektet när det väl är färdigt redan har blivit omodernt? Kommer vi att investera i ett projekt som när det är klart inte längre vara det bästa för vår transport?